De allra flesta handverktyg har skaft av så hållbart material att de håller lika länge som det egentliga verktyget. Helt säker kan man emellertid aldrig vara. Särskilt när det gäller lite äldre verktyg kan trä skaften efter hand ha torkat ut så pass att de blivit sköra och brister.
Dessbättre kan man då ofta hitta ett ersättningsskaft som passar det verktyg man kanske vant sig vid och gärna vill behålla.
De allra flesta handverktyg och redskap har numera fasta skaft och andra fasta handtag, men till de flesta slagverktyg med träskaft finns också ersättningsskaft. En hel del verktyg är också avsedda för utbytbara skaft.
Träskaft håller inte alltid i “eviga tider”. Har de fått skador eller röjer andra brister är det alltid klokt att snarast byta ut dem, särskilt om man i övrigt tycker om att arbeta med verktyget eller redskapet. Ett skaft som brister eller ett hammarhuvud som släpper kan orsaka allvarliga skador.
Ifråga om nyare redskap är det en fördel om man har produktnamn och eventuellt produktnummer på hammaren eller yxan. Då är det enkelt att beställa ett ersättningsskaft. Saknar man dessa uppgifter, vilket givetvis är vanligt när det gäller äldre verktyg, kan det vara svårare att hitta ett lämpligt skaft. Viktiga uppgifter är då skaftlängden, liksom skafthålets utformning och diameter.
Självfallet är det alltid viktigt att man använder rätt skaft till rätt verktyg. Tillverkningsindustrin lägger också ner stor omsorg på att förse handverktyg med ergonomiskt utformade handtag. Det är ju till exempel mycket viktigt att man under arbetets gång inte blir onödigt trött i handen av att bara hålla i verktyget eller redskapet. Kan man inte göra det är risken stor att man slinter och därvid inte bara skadar arbetsstycket utan även sig själv.
Ett stämjärn måste till exempel ligga stadigt i handen och får inte vrida sig under arbetet. En hålbettet, som är ett stickjärn, måste för att fungera ha ett skaft som sitter alldeles rakt på klingan. Bortsett från dessa speciella egenskaper har vi även individuella krav på hur ett skaft ska vara utformat. Det saknar till exempel inte betydelse att vi har olika stora händer.
Därför är det ofta så att ett skaft som passar just dig känns avigt och onaturligt för en annan.
Detta gäller inte minst sådana verktyg som stämjärn och filar. Bor man till exempel i en förening med gemensamt verktygsförråd och samsas om samma uppsättning verktyg, kan det finnas goda skäl att skaffa verktyg med utbytbara skaft.
Särskilt när det gäller filar finns dessutom ett annat skäl att skaffa typer med sådan tång, det spetsformade fästet att lösa skaft kan tryckas eller gängas på och av. Filar är nämligen så ömtåliga verktyg att de alltid bör förvaras i separata fack eller ställ – och under sådana omständigheter är skaften nästan alltid i vägen.
Det är också därför sortimentet filar innehåller många olika filformer med lösa skaft. Numera finns några verktygsgrupper där skaften så att säga är verktygets stomme och används för olika tillsatsblad. Brytbladsknivar, universalknivar, en del mindre sågar och snideriverktyg är sådana exempel.
När du inte vet vem tillverkaren är och inte känner till produkt- eller beställningsnummer gör du klokt i att ta med dig verktyget till byggmarknaden och där prova ut passande skaft. Sortimentet av skaft till olika verktygs-typer är större än man kan tro. Bilden visar ett mindre urval av de vanligaste verktygsskaften:
Släggskaft (1) och släggyxskaft (2), båda av hickory, klyvyxskaft av samma träslag (3), korpskaft av hickory (4), två olika yxskaft av hickory, ett svängt (5) och ett rakt (6). Även hammarskaft är ofta av hickory.
Här är fyra varianter: verkstadshammare (7), borrhammare (8), murarhammare (9) och plåtslagarhammare (10). Därefter följer två exempel på kilar: tretaggskil (11) och konisk kil (12), båda av stål. Sedan kommer filskaft: av björk (13), av polyeten (14) och av plast med spirallås av pianotråd (15). Stämjärnsskaftet (16) passar även till huggjärn och skölpar. Två svarvjärnsskaft (17-18) med helpressad fästring finns bredvid. Filskaftet med hyvelfattning (19) har genomgående hål som passar olika fildimensioner. Det är speciellt avpassat för personer med sämre grepp.
Värt att veta om verktygsskaft
När du väljer filskaft ska du i första hand utgå från dina egna önskemål, d v s känna att skaftet tillsammans med filen ligger väl i handen.
Ibland styrs ditt val av filskaftets mått och utformning. En fil kan nämligen ha rund, fyrkantig, rektangulär, trekantig eller halvrund tång och tången måste passa i skaftet. Är du osäker kan följande grundregel vara till hjälp:
Skaftlängd i mm: Fillängd i tum:
80mm 4-5
90-100mm 6-10
110-120mm 12-14
130mm 16
Tips
När du byter skaft på en hammare ska du först borra eller slå bort det gamla skaftet. Kontrollera att det nya skaftet passar i hammarögat, d v s i hammarhuvudets hål. Forma eventuellt skaftet med en fil.
Saknar skaftet en skåra för den trä- eller metallkil, som ska spänna fast skaftet, måste du såga ett sådant skär över skaftänden. Såga skäret diagonalt, så att skaftet av kilen kommer att pressas ut med hela skafthålet.
Tryck hammarhuvudet över skaftet och stöt sedan skaftet hårt mot ett fast underlag. Först när hammarhuvudet sitter exakt på plats driver du in kilen – men försiktigt så att inte skaftet spricker.
Relaterade artiklar
Reda bland redskapen
Det är nog inte utan att många småhusägare önskar att inte bara…
Lådor – väskor och bälten för verktyg
Bor man i en lägenhet behöver man sällan en mer omfattande…
Ett fungerande verktygsförråd
Hur stor eller liten och hur enkel eller specialinriktad verktygsuppsättning…
Brynen för att slipa och skärpa
Egentligen är det självklart att alla eggverktyg ska vara vassa. Ar de inte…
Redskapsvård
Det finns småhusägare som stolt kan visa upp t.ex. en spade som gått i arv i…
Redskapsbod en nödvändighet förr eller senare
Funderar du på att bygga en redskapsbod, fristående eller som tillbyggnad? I…
