Det kan verka överdrivet att kalla en ljudanläggnings placering för ett gör det själv jobb. Du behöver ju i stort sett inga verktyg och du tillverkar absolut ingenting. Trots detta kan det vara ett tidskrävande arbete, som dessutom fordrar att du är mycket noggrann, om du ska få ett så bra ljud i rummet som möjligt.
Eftersom du måste anpassa placeringen helt efter det rum anläggningen ska stå i går det inte att ge någon standardlösning. Däremot kan kunskap om din egen anläggning, tillsammans med lite ljudlära, ge dig den information du behöver.
Det kan finnas flera anledningar till att du ställs inför problemet med högtalarnas placering. Den mest angenäma anledningen är säkert när du kommer hem med en helt ny anläggning i famnen, en annan och mera vanlig är därför att du vill möblera om.
Även om en stereoanläggning är en kombination av elapparater och inte en möbel, bör du ändå tänka på var och hur du helst vill placera din utrustning, redan i butiken. Stora golvhögtalare ger ofta ett mer fylligare ljud än mindre bokhyllehögtalare, men är mera svårplacerade än de lite mindre, som du kan ställa in i till exempel bokhyllan.
En stor fördel med golvhögtalare är dock att du, med hjulstativ, lättare kan justera och anpassa ljudet till exempelvis både lyssnarhörnan och TV-stolen.
Äldre anläggning
Stereoanläggningar är i dag var mans egendom och både TV och radio har regelbundna stereosändningar. Om du har en äldre anläggning kan du inte räkna med det perfekta ljudet, om du till exempel lyssnar på digitala inspelningar, då förstärkaren kan ha högre distorsion och högtalarna ett sämre frekvensomfång/frekvensgång.
Det mycket rena ljud som kommer från en sådan inspelning förstörs delvis “på vägen” till högtalarna, och resten av maskineriet har inte heller samma möjligheter att återge ljudet perfekt.
Trots detta ska du inte kasta din gamla anläggning på soptippen om du är nöjd med den. Skillnaderna i ljudkvaliteten blir glasklara endast vid en direkt jämförelse.
Två vanliga typer av högtalare
Vanliga typer av högtalare är så kallade basreflexhögtalare och dels slutna högtalare. Bose-systemet är uppbyggt av flera moduler, dels en subbashögtalare och dels mindre så kallade “satellit” högtalare.
(sub är den högtalare som levererar dom låga frekvenserna mellan 35-80Hz, medans sattelithögtalare levererar lite högre frekvenser mellan 80Hz till ca. 20.000Hz.)
Med högtalare av detta slag Kan du sprida ljudet i rummet på ett helt annat sätt än med traditionella typer av högtalare. Du kan uppleva stereoljudet över ett större område i hela rummet.
Traditionella högtalare sprider inte stereoljudet i rummet utan samlar det mot den punkt du riktar högtalarna. Eftersom ljudet är ganska riktat kan du, med lite tålamod, få en bra stereobild mitt i soffan.
Med Bose-systemets satelliter som innehåller två högtalare vardera kan du sprida ljudet i olika riktningar genom att vrida dom i 90 grader vinkel. Då täcker dom in ett större område och man får ett jämnare ljud i rummet istället för en “sweet spot” i soffan som man får med traditionella högtalare.
Kabeln Du kan välja kabel av skiftande kvalitet och pris. I mindre högtalarsystem kan man använda kabel med 0,75mm2 i area och till lite större system 1,5mm2 eller 2,5 mm2. Signalkabel mellan olika enheter t.ex CD, MD, DVD, Radio, mm och förstärkare finns det en hel uppsjö utav. Kvalité och pris på kabeln brukar öka desto finare anläggningen blir.
Ljud är vågrörelser
Ljud uppstår genom vågrörelser. Dessa svängningar mäts per sekund och kallas Hertz (Hz). En människa med normal hörsel kan i bästa fall uppfatta svängningar från cirka 20 Hertz till cirka 20.000 Hertz. Alla ljud som mäter mindre än 20 Hertz kallas infraljud.
Ultraljud är det ljud som är högre än vad mänskligt öra kan uppfatta. När man blir äldre så uppfattar man dom högre svängningarna sämre.
Om du har grannar på andra sidan golv, väggar eller tak har du kanske någon gång blivit ombedd att skruva ner en alltför högt uppskruvad volym. Trots klagomålet tycker du kanske att grannen varit överkänslig eftersom ljudnivån faktiskt inte var mycket över normalinställningen.
Detta beror på de låga frekvenserna, basen i musiken. Dessa går tämligen lätt genom både möbler och väggarnas isolering. De höga frekvenserna, diskanten, dämpas lätt av fysiska hinder – väggar, bokhyllor med mera och går lätt att skärma av.
Därför kan din granne inte heller njuta av din musik, eftersom melodislingorna hörs otydligt eller inte alls. Om musiken innehåller markerade basgångar upplevs därför din ljudvolym mest som rent buller hos grannen.
Det är metallen i högtalarkabeln som avgör hur mycket av ljudsignalerna som verkligen kommer ut genom högtalarna. Ljudkvaliteten beror sedan naturligtvis på resten av anläggningen.
Värt att veta
I äldre högtalare är kabeln vanligtvis fast monterad. Du måste alltså öppna högtalarlådan om du behöver en längre längd på den. Alternativt kan man använda en kopplingsplint en så kallad “sockerbit” för att skarva den befintliga kabeln.
I nyare konstruktioner är kabeln monterad med polskruvar eller anslutningsdon, som förenklar byte till längre kabel. Dom vanligaste förekommande typerna av högtalare är två-vägs eller tre-vägs system. Tvåvägssystemet har två högtalarelement, diskantelement och baselement.
Trevägssystemet har tre högtalarelement, diskantelement, mellanregisterelement och baselement. Membranet i t.ex. bashögtalarna kan bestå av flera material, bland annat förekommer polypropylen, Kevlar, aluminium istället för traditionellt papper.
Det är inte svårt att koppla in alla delarna i en anläggning, men det är naturligtvis viktigt att du håller isär höger och vänster och att man tittar lite i den medföljande manualen.
Högeringångar på förstärkarens baksida markeras oftast med rött, medan vänster kan vara markerad i valfri färg, oftast vit eller svart.
Streckad eller rödmarkerad högtalarkabel innebär som regel plus, som ansluts till den röda polskruven eller terminalen på förstärkaren. Det finns även DIN-standard för kabelanslutning, men den förekommer inte på nya apparater idag.
Om du har investerat i en anläggning som kan styras med fjärrkontroll, bör du se till att det är fri passage för kontrollens infraröda ljusstråle från de platser i rummet du vill kunna fjärrstyra ifrån. Starkt solljus kan även störa den infraröda ljusstrålen.
Det finns även så kallade trådlösa fjärrkontroll-extenders (förlängare) som med radiovågor kan transportera dina signaler från din fjärrkontroll till ett intilliggande rum där du kan ha en del av din ljudutrustning.
Relaterade artiklar
