Egentligen behöver man inte särskilt många trädgårdsredskap för att kunna sköta en ordinär villa- eller radhusträdgård. Däremot är det viktigt att man använder rätt redskap för rätt arbete och att redskapen ifråga god kvalitet och i gott trim. Grundregeln är att det redskapen – inte den som håller i dem – som ska göra det egentliga jobbet.
Det är särskilt angeläget när det gäller tunga arbeten, Dit räknas bland ann, all slags grävning och förflyttning. Därför lönar det sig alltid att välja spadar, skyfflar och grepar med hänsyn till den eller dem som ska använda trädgårdsredskapen.
Förr var det inte ovanligt att en spade gick i arv. Man månade och sköte underhållet noggrant på spaden. Den tillverkades nästan alltid smides stål och med avsikten att verkligen kunna fungera under långa tider.
Hållbarheten var också den egentliga fördelen med dessa spadar och den överträffade sällan den stora nackdelen som var redskapets tyngd. Inte sällan var spaden så tung att det gick åt lika mycket kraft att lyfta den som att gräva med den.
Numera tillverkas så kallade jordbearbetningsredskap av betydligt lättare material och i storlekar som gör att de kan hanteras även av småväxta och inte bara av arm- och benstarka personer.
Därför är det bra att redan i butiken verkligen känna på redskapet – så att skaftet är lagom långt, spadbladet har sådan höjd att det är bekvämt att trampa ner det i jorden, handtaget är utformat så att det passar handen etc.
Det är inte särskilt svårt att hitta lätta redskap. Däremot kan det vara lite knepigare att finna sådana som samtidigt har god stabilitet. Aluminiumspaden väger minst, men tål inte så mycket, medan spaden av smidesstål är tung och slitstark.
Spaden av härdad stålplåt är ett mellanting som med rätt formgivning ofta är överlägsen. Ask och björk är traditionella och väl beprövade skaftmaterial, men de trängs undan alltmer av polypropylenöverdragna aluminiumrör. Sådana skaft är lätta, starka och sköna att hålla i. Enda nackdelen är ytskiktets känslighet för repor.
Det bästa skyffelhandtaget är en enkel tvärpinne. Det passar alla. Däremot är valet av spad- och grephandtag mer komplicerat. Man skiljer mellan bygelhandtag, handtag skurna i ett enda stycke och tvärpinnar, så kallade kryckhandtag.
Det är mycket viktigt att bygelhandtag och helskurna handtag inte är för trånga för handen. Då får man lätt skavsår. För friktionsvärmens skull spelar det ingen större roll om materialet är trä eller polypropylen.
Handtag av formgjuten polypropylen är klart handvänliga och spricker inte lika lätt som trä. Ändå bör man inte undervärdera den enkla, svarvade kryckan – helst något böjd – under förutsättning att den sitter ordentligt fast.
Titta också noga på beslagen, särskilt ifråga om spadar. Rörformade beslag är i regel mycket starka. Är beslagen nitade får de aldrig gå för långt upp på skaftet. Utstående nitar ger lätt handskador.
De flesta spadblad är gjorda av pressad och härdad stålplåt. Upptill har de en vikt kant att trampa på vid grävning.
Härdat smidesstål är ett annat vanligt material för spadblad. Dessa spadar klarar stora påfrestningar, men är ganska tunga.
Spadar och skyfflar med blad av aluminium säljs ofta som lättvikts- eller damspadar. De är lätta, men också ganska veka.
Det är bra med spadblad och beslag i ett stycke. Nitar och vassa kanter kan ge handskador om de sitter långt upp på skaftet.
Spaden med rakt skär kan användas vid bland annat kantskärning, medan spaden med spetsigt skär är bäst vid djupgrävning.
Grävgrepen kan ofta ersätta spaden, men även lansformade horn är ömtåliga och deformeras hornen måste grepen kasseras.
Spadgrepen är spade och grep i samma redskap. Den är ett smidigt och förbisett alternativ i lätta och stenfria jordar.
Spad- och grephandtag av trä eller polypropylen, i ett stycke eller i bygel, är vanligast, men tvär-pinnen passar alla händer.
Ett skyffelskaft bör vara långt och svagt böjt. Bästa planteringsspaden är av så kallad trädgårdsmästarmodell.
Relaterade artiklar
