I den här artikeln om att lägga marksten hittar du tips och information hur du lägger marksten med förklarande bilder och steg för steg beskrivning.
Innan motorgräsklipparen konstruerades var gräsklippning ett småhusägarens återkommande lördagsgissel. Vid denna tid var de flesta trädgårdsgångar också grusbelagda. När gräset äntligen var klippt följde därför lördagsgissel nummer 2 – att ta bort ogräs och att kratta gångarna ifråga.
Numera är gräsklippningen inget större problem. Man kan nästan släppa ut gräsklipparen att sköta sig själv, och grusgångarna krattas inte längre, eftersom man kan lägga marksten med underhållsfri sten eller betong. En läggning som praktiskt taget alla husägare klarar själv.
En upptrampad stig i naturen ringlar sig ofta vänligt inbjudande och tycks nästan alltid vara ett naturligt inslag i terrängen. Gångstråk i en anlagd gräsmatta uppfattas däremot för det mesta som störande sår och ger inte sällan intryck av vanvård – även om trädgården i övrigt är aldrig så välskött.
Att återställa mark som man under lång tid trampat sönder kan vara besvärligare än att bli av med än en envis invasion av maskrosor eller mossa som breder ut sig. Först slits gräsplantorna ner och sedan packas jorden så hårt att den inte längre utan stort våld låter sig luckras. Är det övre jordlagret lerhaltigt blir marken i torrt väder hård som betong.
Men följden blir också att den varken kan ta upp fuktighet eller näring. Efter bevattning eller naturligt regn är gångstråken ofta en enda lervälling. Hal och farlig att gå på blir den dessutom. Eftersom en småhusträdgård ska vara en plats att leva aktivt i är det ju nödvändigt att även kunna gå i den – till köksväxtavdelningen, fruktträden och bärbuskarna, komposthögen, sitthörnan, hammocken och kanske redskapsskjulet.
Problemet kan lösas på två sätt. Dels kan man med lämpligt stegavstånd lägga ut trampstenar eller -plattor i gräsmattan, dels kan man lägga heltäckta gångar av samma material. Trampstenar är givetvis lätta att lägga, såtillvida att man inte behöver lägga ner särskilt mycket arbete på underlaget och slipper tänka på att fogarna blir snygga och hållbara.
Eftersom stenarna och plattorna oftast läggs en och en är det dessutom tämligen likgiltigt om plattorna eller stenarna ligger på millimeterrätt avstånd från varandra och i absolut våg. Givetvis blir det även mycket billigare att lägga trampstenar än marksten. I jämförelse med hela trädgårdsgångar är ju materialåtgången försvinnande liten, något som också förkortar läggningstiden.
Å andra sidan för trampstenarna med sig att man inte går lika stadigt – alla människor går ju inte med samma steglängd. De ger inte heller en klar avgränsning till gräsytor och rabatter och ligger alltför glest för att vara ett bra underlag att till exempel köra skottkärran på.
Den hårdlagda gången av marksten är alltså klart fördelaktigare. Slarvar man inte med underarbetet och låter bli att överbelasta ytan ligger den också orubbligt på plats i många år. Och kan man låta markstenen få en eller annan mjuk kurva gör den hela trädgården mjukare och mera inbjudande.
Marksten
Numera finns ett stort urval av markstenar i betong. Många är provinsiella medan andra är mera vanliga i hela landet, trots att marksten tillverkas av en del lokala cementgjuterier.
Verktyg och material du behöver när du ska lägga marksten:
Verktyg:
1. Spade med rakt skär 2. Spade med spetsigt skär 3. Trädgårdsskyffel 4. Anläggningskratta 5. Vattenpass, helst långt 6. Tumstock eller måttband 7. Kapsåg 8. Trä- eller plastklubba 9. Piassavakvast 10. Vattenkanna el. -slang med stril 11. Markeringssnöre och -pinnar 12. Arbetshandskar.
Material:
Marksten, Makadam, Grus, Sättsand, Fiberduk, Vatten, Virke till avdragslister, Virke till riktbräda.
Planering
1. Bestäm gångens dragning och bredd.
2. Mät upp kvadratytan.
3. Räkna ut åtgången av marksten.
4. Gör ett markprov och beräkna åtgången av fiberduk, makadam, grus och sättsand.
5. Hör dig för om möjligheten att hyra vibratorplatta eller låna en s.k. “jungfru”.
6. Beställ material.
7. Ställ i ordning upplagsplats för markstenen och lägg ev. ut plankor för skottkärran.
Arbetsföljd
1. Staka ut gångens sträckning.
2. Bestäm ev. kurvsträckors dragning.
3. Schakta gräs och matjord.
4. Ordna läggningsbädden.
5. Lägg ut fiberduk, makadam, grus och sättsand.
6. Lägg markstenen.
7. Efterfoga markstenen och gör ren ytan.
Värt att veta när du ska lägga markstenen
I terräng är en gångstig sällan bredare än 30-40 cm, ett mått som är alltför smalt för en trädgårdsgång av marksten. I all synnerhet om gången går längs en vägg eller häck måste man räkna med 60-70 cm. Om två personer ska kunna gå bredvid varandra bör bredden vara 120-140 cm. Sträckningen bör undvika naturliga hinder, men inte minst av estetiska skäl inte gå spikrakt.
Tre skikt bildar underlag för en trädgårdsgång. I botten ligger förstärkningslagret, ovanpå detta bärlagret och överst sättlagret. Olika vägmaterial du kan komma i kontakt med är följande (siffrorna anger kornstorleken i mm):
Grovgrus 6-20 / Fingrus 2-6 / Sättgrus 0-6 / Grovmakadam 32-64 / Finmakadam 12-24 / Flis 6-12 / Stenmjöl
0-6.
Markering och schaktning
1. Markera gångens sträckning och märk även ut schaktlinjer för kurvor. Markstensmåtten bestämmer exakt gångbredd.
2. Spänn linor mellan markeringarna sa att du genom grässvålen kan hugga en exakt linje för gångens ytterkanter.
3. Skär sedan upp grästorven. Hanterlig storlek är ca 25 x 25 cm. Lämpligt redskap är en spade med rakt skär.
4. Kan gräset användas på annan plats i trädgården, lägg då torvorna i kort förvar på skuggig plats. Vattna!
5. Skaka i annat fall mesta möjliga matjord ur torvorna. God odlingsjord kan man aldrig få för mycket av.
6. Schakta därefter ur resten av matjordslagret längs gångens hela sträckning Oftast är det ca 30 cm djupt.
7. Är det underliggande marklagret av berg eller sand räcker ca 15 cm urschaktning – under markstensnivån.
8. Är underlaget däremot mjukt, oftast lerigt, är det, för att undgå sättningar, nödvändigt att schakta djupare.
Värt att veta när du ska lägga marksten
Det kan tyckas vara en överloppsgärning att efterfylla markstenfogarna med sand, men när de är väl fyllda och vattnade, så att sanden packats ihop, “låser” markstenen vid varandra. Det är viktigt att varje marksten läggs exakt och i våg med omgivande marksten. Efterjusteringar ger nästan alltid “snubbelkanter”.
Läggningsbädden
9. Justera linorna så att dessa också anvisar gångens höjdnivå. Glöm inte att räkna in ytplattans tjocklek.
10. Lägg till 1 cm – den sättning man måste räkna med. Markstensnivån ska vara densamma som omgivande gräsbotten.
11. Hur djupt du ska schakta beror på underlagets stabilitet. Underlag bör bottnas med makadam eller samkross 0/16.
12. Ovanpå detta kantiga och självbindande material lägger du ett lika tjockt lager grus – 2-20 mm kornstorlek.
13. Är underlaget hårt kan du utesluta makadamlagret. Däremot ska gruslagret i båda fallen packas hårt och jämnt.
14. Bäst är om du kan hyra en vibratorplatta även kallat markvibrator. I annat fall kan du använda en markstamp. (kallas även för “jungfru”).
15. Nästa moment är att med ett svagt tryck vattna grusbädden med stril. Det är viktigt att inte ha för högt tryck.
16. Lägg ut ett första lager sättsand när vattnet sjunkit undan. Kornstorleken för sättsand är 0-6 mm.
17. Kapa sedan två avdragslister av ca 2,5 x 5 cm hyvlat och rakt virke. En lämplig längd kan vara ca 2 m.
18. Lägg avdragslisterna i sanden och på en höjd som motsvarar plattnivån, minus plattans tjocklek, plus ca 1 cm.
19. Avståndet mellan avdragslisterna bör inte överstiga 1,5 m. I annat fall blir det fortsatta arbetet tungt.
20. Lägg rätbrädan över avdragslisterna och kolla med vattenpass så att lutningen blir rätt.
21. Fyll nu upp den förberedda ytan med så mycket sättsand att den mer än väl når över avdragslisterna.
22. Dra med rätbrädan mot avdragslisterna av överskottssanden så att ytan blir plan. Kontrollera lutningen.
23. Vattna därefter sättsanden med stril och under svagt tryck. Låt vattnet sjunka undan och sanden “sätta sig”.
24. Fyll sedan på med mer sättsand och dra än en gång av överflödet, med hjälp av rätbrädan.
25. Nu är det dags att lyfta upp avdragslisterna. Dra upp dem försiktigt. Vattna ev. ännu en gång till.
26. Spåren listerna lämnar efter sig ska fyllas med sättsand. Se till att ytan blir jämn.
Lägg markstenen
27. Börja lägga markstenen i ena änden av gången och vid ena kanten. Lägg markstenarna utan att dra dem i sanden.
28. Försök lägga de första raderna marksten utan att trampa i sanden. I fortsättningen kan du arbeta från den lagda ytan.
29. Slå ner varje platta med en trä- eller plastklubba. Det är viktigt att markstenen kommer att ligga stadigt.
30. Föredrar du att använda en vanlig handslägga bör du lägga en brädbit emellan för att undgå slagmärken.
31. Vilket mönster du än väljer för läggningen bör du med denna typ av marksten hålla ca 2 mm fogavstånd.
32. Kolla ofta med vattenpass att markstenen ligger plant, så att du undviker snubbelkanter och håller lutningen.
33. När gången böjer av i ena eller andra riktningen får du vid ena kanten en plattförskjutning.
34. Denna måste då kompenseras vid motsvarande kant, eftersom antalet marksten i raderna inte får förändras.
35. Se noga till att inga pucklar eller svackor uppstår vid ev. “skarvar” där du flyttat avdragsläkten.
36. Om du behöver dela en marksten så använd en huggmejsel och en hammare av trä eller plast.
37. Det är i kanterna som man kan behöva dela en marksten. Se till att du får exakt passning. Använd en platta som mall.
Alla trädgårdsgångar med marksten bör dras efter naturliga gångsträckningar för att man ska slippa genvägsstråk i t ex en omgivande gräsyta. Vill man “styra” trafiken kan man bl.a. göra det med hinder i form av planteringar. På så sätt kan gången också läggas i lätta, smakfulla kurvor. Teckningen visar hur en sådan gång stakas ut.
Efterarbete
38. Använd en skyffel och sprid ut sättsand över markstenen. Häll sanden så att du kan borsta den framåt i gången.
39. Med hjälp av en piassavakvast borstar du ner sättsanden i fogarna, för att staga mot rörelser i sidled.
40. Med denna typ av marksten av betong kan du inte undvika att också få sand i “fuskfogarna”. Borsta dem helt rena.
41. Har du inte kunnat vibrera läggningen bör du strila vatten över ytan och ev. ge fogarna mer sättsand.
Viktigt!
Materialbestämmelser, regler, rekommendationer och arbetsmetoder kommer ständigt. Kontrollera därför alltid aktuella regler med gällande branschorganisation eller fackman innan du startar ditt projekt.
Relaterade artiklar
Dekorsten för trädgården
Dekorsten i trädgården är i ropet hos de svenska trädgårdsägarna. Genom att dekorera med natursten går det att med mycket…
Marksten – Tips när du ska välja sten
Marksten blir alltmer vanligt i de svenska trädgårdarna, inte minst tack vare de många användningsområdena. Med marksten går det att…
Betongsten – Marksten av betong
Betongsten är markstenar tillverkade maskinellt av – just det – betong. Det är det i särklass vanligaste alternativet som material…
Marktegel – beständig marksten som tål tuffa miljöer
Marktegel är en marksten och markbeläggning på stark frammarsch i de svenska trädgårdarna. Det är en form av tegel som…
Effektiv avrinning med markränna
En markränna är kanske mest vanligt förekommande i och runt industrilokaler och på offentliga platser. Men alltfler husägare upptäcker fördelarna…
Gräs på fel plats? Ta bort oönskat gräs
Det är något paradoxalt med hemträdgårdens gräsmatta. Och med hemträdgårdsmästaren också, för den delen. Ingen annan trädgårdsväxt får sådan omsorg…
Renovera betongtrappa – Så gör du
Lär dig att laga och reparera en sliten betongtrappa med steg-för-steg-beskrivningar och förklarande bilder.
Blanda olika marksten med andra markmaterial
Många trädgårdsägare visar tvekan, eller rent av ängslan, för att blanda olika “inredningsmaterial” i trädgården. Har man en gång valt…
