Grindar hade mycket större betydelse förr än vad den har numera. För att skydda odlingslotterna från betande kreatur styrdes både staket och grindkonstruktioner i äldre tiders lagar.
I Östgötalagens byggningabalk säger man följande om grindar: “Man skall sätta grind för gärdesgårdsled så, att den går inåt och ej utåt. Sätter någon grind annorlunda böte han sex örar och gottgöre skadan. Om någon ej har grind i sitt led, böte han sex örar därför och gottgöre skadan”
Grindar till din bostad omgärdas idag inte av några särskilda regler, däremot är det viktigt att grinden har stabila grindstolpar och det utseende och de funktioner som du vill ha.
Köpa färdigbyggd grind eller bygga själv?
De flesta grindarna tillverkas och byggs i trä, och det vanligaste är att husägaren själv står för konstruktion och formgivning även om det blir allt vanligare att köpa färdigbyggda grindar.
En grind av trä passar till de flesta hägnader och behöver alltså inte enbart matcha ett trätaket. En vacker trägrind passar också utmärkt till bland annat stenmur och grönskande häck.
Andra vanliga grindmaterial är smidesjärn och aluminium med nätfyllnad. Väljer du en smidesgrind kan du vända dig till en konsthantverkare eller smed för att beställa och låta tillverka en färdigbyggd smidesgrind. Då kan du också få husnummer och/eller ditt monogram infällt i grindens utfyllnad.
En nätgrind kan du oftast måttbeställa hos tillverkare av nätstaket. Även om denna grindtyp är mest vanlig i kombination med nätstaket, kan du även sätta den i andra hägnader. Man ser då och då nätgrinden i kombination med väl tuktade häckar.
Praktiska grindar
Om inte grindhålet redan är “givet” bör du först tänka igenom vilken “trafik” som ska passera igenom grinden. Du behöver en något bredare passage om du regelbundet ska passera med skottkärra, vissa andra trädgårdsredskap eller cyklar genom grindhålet. Planerar du för en biluppställningsplats på tomten bör du redan från början göra en bred entré med dubbelgrind.
Eftersom grinden är det första som möter dina gäster har formgivningen också en viss betydelse En grind med pilformade spjälor kan till exempel ge ett fientligt intryck medan en mjukt U-rundad ovandel är mera inbjudande.
Små radhusträdgårdar är ofta inhägnade med höga plank. Sätter du en lika hög “port” i grindhålet slipper du visserligen all insyn, men du visar också ett ogästvänligt “ansikte” utåt. En lägre grind passar också fint ihop med planket samtidigt som den ger ett mera välkomnande intryck.
När du gör grinden måste du tänka på att den ska vara stabil så att den tål sin egen tyngd och de yttre påfrestningar den kommer att utsättas för. Tunga trägrindar bör därför fogas med tapp och eventuellt även förses med andra hörnförstärkningar.
En viktig grundprincip för en grind med stående och liggande spjälor är att snedsträvan ska fästas i nederkanten på gångjärnssidan och i övre kanten vid handtaget.
Du bör, redan innan grinden är tillverkad, bestämma om den ska öppnas inåt eller utåt. Du blir visserligen inte bötfälld om den går på “fel” håll, men det kan skapa så pass stora praktiska problem att du blir tvungen att ändra upphängningen i efterhand.
Trägrindar
Trägrindar kan göras med någon av dessa tre understående grundstommar. Den trägrinden längst till vänster används när grinden ska kläs med stående spjälor. Stommen i mitten är avsedd för liggande spjälor medan den längst till höger är stommen till en ramgrind med fyllnad. De skuggade fälten visar de bärande delarna på trägrindarna.
Olika typer av grindar
Grindar med nätfyllnad är vanligast tillsammans med nätstaket. Denna grind har ett ytskikt som minimerar underhållet.
Grindar med stående spjälor är vanliga. Spjälorna har samma form som staketet, med en bågform vid grinden.
Smidesgrindar passar de flesta hägnader. Den är dyrare, men stabil och har lång livslängd om du underhåller den noga.
Ramgrind med fyllnad är “gammaldags” och vacker. Den kan utformas på många sätt, men fordrar mer arbete av snickaren.
I rätt omgivning ger trägrindar som är tillverkad med lite fantasi en vacker och inbjudande entré.
Relaterade artiklar
