En fog är detsamma som skarven mellan två ytor. De flesta fogar både inom och utomhus ska eller bör tätas för att förhindra fuktvandring och drag. Tidigare kallades nästan allt sådant fogmaterial för kitt, oavsett om det rörde sig om fönsterkitt, foglim eller andra tätningsmassor.
Numera skiljer man lim från andra typer av fogmassor. Under begreppet fogtätningsmaterial står dels foglister, dels de pastaliknande fogmassorna.
Olika typer av fogmassor
Det finns många typer av fogmassor. För att underlätta valet av fogmaterial brukar man i första hand skilja mellan elastiska och plastiska fogmassor. Denna gruppering är dock inte alltid tillräcklig när man väljer massa som fyllnad mellan två material. Samtliga fogmassor innehåller bindemedel, fyllmedel och armeringsmaterial. Liksom i målningsfärg är bindemedlet mycket viktigt för materialets egenskaper.
Bindemedlet i en fogmassa bestämmer bland annat fogens hållbarhet, tålighet och vidhäftningsförmåga. Dessa egenskaper är alltid viktiga. Om fogen är hårt utsatt för påfrestningar eller fogspringan reagerar kraftigt på klimatskiftningar, har bindemedlet i fogmassan särskilt stor betydelse.
Om du ska täta med fogmassor på speciellt utsatta ställen i huset är det därför viktigt att köpa rätt material. Fråga alltid i butiken om du är det minsta osäker vilken fogmassa du behöver.
Viktigt med rätt fogmassa
I samband med att du väljer fogmassa är det en hel del som du bör veta om detta material. Ta reda på om massan fäster ordentligt mot de material som du ska foga. Vissa fogtyper “biter” nämligen inte mot metall, andra häftar dåligt mot trä etc.
De flesta tätningsskum som också räknas till fogmassor bryts snabbt ner av UV-strålning. Om fogen utsätts för direkt solljus bör man därför välja en ljuståligare fogmassa.
En del fogmassor tål inte väta och andra kan inte övermålas. Därför är det också viktigt att du väljer ett material som är avsett för inom- eller utomhusbruk. Om fogen ska synas bör du också ta hänsyn till det estetiska.
De fogmassor som inte går att övermålas finns som regel i flera kulörer. Andra egenskaper som styr valet av fogmaterial är fogmassans elasticitet och fogens bredd.
Man mäter fogmassans följsamhet i procent. Ju högre procenttal, desto större elasticitet har materialet utan att förlora sin vidhäftningsförmåga. Om fogen är mer än 20 mm bred eller har stor rörelse bör du välja bland elastiska fogmassor. Dom flesta fogmassorna är känsliga för kyla, men det finns undantag.
Man bör därför alltid förvara fogmassor i rumstemperatur eller enligt anvisning på förpackningen. Det är också viktigt att inte foga när materialet som ska fogas eller den omgivande luften är för kylig. Då kan en del av fogmassans egenskaper försämras eller helt försvinna. Läs alltså bruksanvisningen för fogmassan noga innan du börjar foga.
Där står också hur lång tid härdningen tar. En del fogar är genomhärdade på några timmar medan andra tar flera veckor. Trots lång efterhärdning kan man ibland täckmåla fogen redan efter något dygn.
De flesta fogmassor säljs i lufttäta tuber och innehåller 0,3 liter. För att kunna föra ut massan ur tuberna måste du som regel ha en fogpistol. Denna som också kallas kittpistol finns i ett par utföranden och behöver inte kosta så mycket.
Om du däremot ska foga mycket och behöver använda fogmassa förpackad i påse, måste du investera i en särskild fogspruta. Även om massan blir billigare i större förpackning, är sprutan betydligt dyrare än pistolen.
Traditionellt fönsterkitt finns på burk. När du för ut denna typ av fogpasta bör du använda kittkniv eller en spackel med lämplig form.
Tätningsskum är förpackade i särskild tryckbehållare med rörmynning. Eftersom skummet expanderar mycket snabbt bör du handskas försiktigt med detta material.
Om du gör fel och har otur kan du till och med “spränga” sönder utrymmet som ska tätas. Speciella fogmassor till bland annat tätning i våtrum säljs även på tub. För att det ska vara lättare att foga bifogas ett särskilt munstycke som skruvas fast på tuben.
Tabell för rätt val av fogmassa
| Huvudgrupper. | Typiska bindemedel. | Rörelse-upptagande förmåga hos åldrad fogmassa – dragtryck i %. | Rörelse-upptagande förmåga hos åldrad fogmassa – skjuvning, dvs. rörelse i sidled i %. | Exempel på användnings- område. | Lägg särskilt märke till. |
| Plastiska skinn- bildande fogmassor. | Torkande oljor. | 10 | 30 | Fogar mellan betong, lättbetong, tegel, metall och trä. | Inom denna grupp finns det stora kvalitets-skillnader på fogmassorna. |
| Plastiska, icke skinnbildande fogmassor. | Icke torkande oljor. | 10 | 30 | Täckta fogar mellan betong, lättbetong, tegel, metall och trä. | Ingen anmärkning. |
| Segplastiska fogmassor. | Akrylater, plastcerat, butylgummi. | 15 | 45 | Fogar mellan betong, lättbetong, tegel , metall och trä. | Ingen anmärkning. |
| Vatten-dispergerande, elastiska fogmassor. | Akrylat-dispersioner. | 15 | 45 | Normalt invändiga fogar mellan betong, gips, tegel och trä. | Får inte utsättas för väta under torkningsskedet. |
| Termoplastiska fogmassor. | Gummiasfalt. | 10 | 30 | Horisontella fogar i golv. | Måste normalt värmas före applicering. |
| Elastiska fogmassor. | Polysulfider, polyuretaner, silikoner. | 25 | 75 | Fogar mellan betong, lättbetong, tegel, natursten, keramiska plattor och trä. | Inom denna grupp finns det stora kvalitets-skillnader på fogmassorna. |
Värt att veta om fogmassor
Fogmassa är en “färskvara”, köp därför inte för lagring. Om du fogar med plastisk massa i en 5 mm bred fog räcker en patron med 3 dl till ca 6,5 meter. Använder du istället elastisk massa räcker den mer än dubbelt så långt ca 15 meter. Fogskum är svårare att beräkna, men man brukar säga att en förpackning med 5 dl fyller ca 25 liter.
Många fogmassor innehåller brandfarliga eller på annat sätt vådliga ämnen. Om förpackningen har en kryssmärkt varningsruta är innehållet hälsovådligt. Om rutan är märkt med en flamma är innehållet brandfarligt. Du är skyldig att förvara dessa material oåtkomliga för barn.
Viktigt!
Material, rekommendationer och arbetsmetoder uppdateras ständigt. Kontrollera därför alltid aktuella regler med gällande branschorganisation eller fackman innan du påbörjar ditt projekt och väljer material.
Relaterade artiklar
