Alla fasadbeklädnader ger skydd åt huskroppen. Valet av fasadbeklädnad är avgörande för hur ett hus ter sig. Ett putsat hus misstas gärna för ett stenhus. Att fasaden är av puts, avslöjar egentligen lite om vad som döljer sig inne i väggarna. Putshuset kan lita gärna ha en stomme av trä, som av sten.
Putsade fasader har en mycket lång livslängd och med ett bra underhåll, där sprickorna tas om hand i tid, blir det långt mellan omputsningarna. Det är tur det, då det är relativt dyrt att putsa om ett hus.
Vad är putshus
Ett putshus är ett hus som har en putsad fasad, oavsett vad stommen är tillverkad av för material. Stommen i sig kan vara tillverkad av trä eller sten. Fasaden är ett populärt alternativ eftersom det i den håller länge.
Kostnaden för ommålning är förhållandevis låg. Däremot kostar fasaden lite mer att bygga upp i initialskedet. Det gäller både fasadläggning på nya och gamla hus. Då fasaden kan andas torkar den snabbt vilket leder till mindre risk för fuktskador.
Ibland talar murare och andra professionella inom byggbranschen om reveterade hus. Det är hus som tidigare haft en träfasad, men där huset en tid efter byggnationen istället försetts med en putsad fasad.
Det blev mäkta populärt under 1800-talet då stenhus var på högsta modet. Även idag reveteras fasader, för att omvandla ett trähus till ett putsat hus.
Många typer av puts
Vilken typ av puts som passar en viss fasad beror på hur fasaden är uppbyggd. Ofta används puts som är avsedda att matcha varandra och underlaget, så att det skapas ett system. Gemensamt för alla putsar är att de består av bindemedel, ballast och vatten.
Bindemedlet kan vara kalk eller cement, eller en kombination av dessa. Kalkbaserade putser är de klassiska. Ballasten är de korn som finns i fasadputsen. Dessa korn är oftast någon form av sand, eller mycket finfördelad stenkross.
Putsens struktur och kornighet kan variera rejält. Det finns allt från grovkorniga till finkorniga putser, och kornigheten påverkar hur släta ytan blir. Valet av putsteknik påverkar också utseendet. Ofta sprutas putsen på fasaden, vilket sparar stor tid.
Men det finns också en mängd olika tekniker för att putsa ett hus för hand. Vilken typ av puts och hur putsen ska läggas på fasaden är en fråga om tycke och smak, samt om vilken stil som passar i det enskilda fallet.
Färg på putsad fasad
En putsad fasad kan ha vilken kulör som helst. Valet av färgtyp är dock viktigt, för att fasaden ska hålla så länge som möjligt. Färgen ingår i ett enhetligt system tillsammans med putsen, och ska tillsammans ge ett gott skydd åt huskroppen.
För att färgen ska fungera som det är tänkt är det viktigt att den är anpassad för den puts som fasaden utgörs av. Fasader med kalkputs ska till exempel alltid täckas med kalkfärg, och om fasadens puts består av en kalk-cementbaserad puts (KC puts), ska också en KC-färg användas.
I vissa fall behövs inte målning på putsen. Putsen som används kan ibland vara genomfärgad och därmed i sig ha den färg som önskas på fasaden.
Undvik plastfärger om det går. Dessa anses skada mer än de gör nytta, enligt Riksantikvarieämbetet. Orsaken är att de fungerar som en regnrock, och stänger inne fukt i putsen, som då inte kan andas som det är tänkt.
Ett putsat hus behöver litet underhåll
En bra utförd fasadrenovering håller i 25-30 år. Fasaden behöver dock med jämna mellanrum gås igenom för att upptäcka skador i tid. Kontrollera även hängrännor och stuprör. Läckande hängrännor och stuprör kan ge skador likaså felaktiga fönsterbleck.
Vid större putsjobb, såkallad fasadrenovering är det ofta bäst att anlita en murare. Det gäller att verkligen använda sig av material och tekniker som matchar det som redan finns på fasaden. I annat fall kan reparationen göra mer skada än nytta.
Detta arbete är ett av de rot-avdragsgilla arbetena. Det betyder att det går att dra av 30 procent på arbetskostnaden vid en omputsning av fasaden.