Vad heter vad i huset?

Inte minst byggmarknadens folk har en otrolig känsla för vad vi menar när vi ber om hjälp med t ex hitta “en så`n där krokig sak med en moj i ena änden”. I nio fall av tio åker vi hem med just den rörböj med muff vi var ute efter. Denna yrkesskicklighet att kunna tolka det oprecisa, som också finns hos andra grupper inom byggverksamheten, förringar ändå inte värdet av att man själv verkligen vet vad man talar om.

Det finns över 5 000 olika fackuttryck som har med byggande att göra och ju fler man behärskar desto säkrare och lättare klarar man t ex husets underhåll.

Följande är uppslagsverkets definition av hus: Hus är detsamma som byggnad och ett hus innehåller ett eller flera utrymmen, avgränsade av golv, väggar och tak och väsentligen beläget ovan mark. Om man bortser från forntida grophus, lapparnas kåtor och konstruktioner av globtyp, hos vilka väggar och tak i princip har samma funktion, är bestämningen entydig för alla slags hus – från den mäktigaste katedral till det mest oansenliga utedass.

Ändå kan ett hus bestå av tusentals olika detaljer, vilka alla har en eller flera bestämda benämningar.
För att inga missförstånd ska uppstå har alla husägare nytta av att känna till så många som möjligt av dessa termer. Det är också motivet för denna “husesyn” där vi har tagit upp de vanligaste och viktigaste orden i ett småhus. Eftersom hus under långa tider oftast byggdes av material som fanns i närheten av byggplatsen har många benämningar på byggdetaljer fått provinsiell prägel.

Numera, när flertalet småhus är prefabricerade – till stora delar ofta av nya material – och i princip ser likadana ut var det än uppförs,  har givetvis vokabulären förändrats. Detta har ändå inte alltid skett så genomgripande som man skulle kunna tro, eftersom just lokala benämningar och talesätt har en envis förmåga att gå från generation till generation.

Ett exempel på detta är att åtskilligt av innehållet i de gamla landskapslagarnas s:k byggningabalk ännu ingår i Sveriges Rikes lag. Många fackord från gångna tider lever alltså kvar i en ny teknik och i ett nytt material, där de kanske inte längre har någon egentlig verklighetsförankring. Detta är givetvis på ett sätt en språklig rikedom, men på ett annat sätt kan det ibland orsaka förväxlingar och missförstånd. Dessbättre gäller det främst tekniska termer, som numera ofta också blandas med låneord från andra språk. Benämningarna på en byggnads olika delar är, som du själv kan se, mera entydiga.

Vindsvåningen

Vindsvåning1. Nockbräda. 2. Takstol. 3. Hanbjälke. 4. Nockpanna. 5. Ströläkt. 6. Bärläkt. 7. Underlagspapp.
8. Nedre pannrad. 9. Yttre pannrad.  10. Underlagstak. 11. Högben. 12. Kortling. 13. Vattbräda.
14. Vindskiva.  15.Vindsbjälklag. 16. Bjälklagsisolering. 17. Gavelspets. 18. Takfot. 19. Takskägg.
20. Murstock. 21. Golvträ. 22. Takränna. 23. Skorsten. 24. Skorstensbeslag. 25. Skorstenskrona.
26. Tappstycke. 27. Fönsterdörr. 28. Dörrfoder. 29. Fönsterfoder. 30. Balkongbjälke. 31. Trallbräder.
32. Spjälor. 33. Räckesöverliggarre. 34. Innertakspanel. 35. Spikningsplåt. 36. Tv – antenn.
37. Stolpsko.

38. Vinkelbeslag. 39. Balksko. 40. Spikningsplåt. 41. Gaffelankare. 42. Universalbeslag.
43. Sadeltak. 44. Valmat sadeltak. 45. Mansardtak. 46. Valmat mansardtak. 47. Pulpettak.
48. Motfallstak. 49. Cylindriskt tak.

Bottenvåningen

Bottenvåning i huset50. Stående ytterpanel. 51. Liggande ytterpanel. 52. Fasadtegel. 53. Knutbräda. 54. Yttertrappa.
55.Plansteg. 56. Sättsteg. 57. Vilplan. 58. Vangstycke. 59. Ytterdörrsblad. 60. Dörrkarm.
61. Dörrfoder. 62. Väggregel. 63. Spikregel. 64. Väggskiva. 65. Väggisolering. 66. Innerväggspanel.
67. Golvbjälklag. 68. Golvbjälkle. 69. Våningstrappa.  70. Syll. 71. Bjälklagsisolering.
72. Diffusionsspärr. 73. Fönsterbåge. 74. Fönsterkarm. 75. Fönsterfoder. 76. Staketstolpe.
77. Staketbräda. 78. Tvärregel. 79. Överliggare. 80. Stuprör. 81. Rörsvep. 82. Utkastare.
83. Väggbeklädnad. 84. Golvsockel. 85. Rännkrok. 86. Skugglist. 87. Innerdörr. 88. Sparklåda.
89. Underskåp. 90. Överskåp. 91. Högskåp. 92. Hammarband. 93. Eldstadsbotten.
94. Eldstadsöppning. 95. Eldstadsplan.

Liggande träpanel
51. Liggande ytterpanel av trä.

Fasadtegel
52. Fasadtegel.

 

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se