Murröta i källaren

Många talar om “murröta”, men ingen vet riktigt vad det är. Uttrycket används ofta “till vardags”, men aldrig i strikt byggnadstekniska sammanhang.

Vad man för det mesta syftar på är den vittring i ett murverk som orsakas av fukt och humusämnen och som bland annat resulterar i mögelangrepp, vilka i sin tur påminner om den mikrobiologiskt betingade rötan, som bryter ner trä och träbaserat material.

Innehållsförteckning och direktlänkar till projektets olika avsnitt

1. Mät fuktigheten i källaren
2. I princip förutsätter “murröta” två åtgärder
3. Tecken på fukt i puts
4. Orsaker till fukt i källare
5. Felsökning
6. Åtgärder mot fukt
7. Om skador på betonggolv i källare
8. Underarbete på betong och puts i källare
9. Förebyggande åtgärder
10. Enkla åtgärder du kan utföra själv
11. Vid tecken på fuktskador i källaren
12. Vid tydliga fuktskador
13. Relaterade artiklar till murröta i källaren

Även om ordet “murröta” alltså inte entydigt kan definieras och byggnadsexpertisen därför rycker på axlarna inför benämningen, vet de flesta husägare ändå ganska väl vad som menas.

Man avser de problem, som bland annat uppträder i källare till framför allt äldre hus, men som också kan förekomma i andra murverk och putsade ytor utomhus– och inomhus. I de allra flesta fall inskränker sig “murrötan” till den obehagliga lukt och allmänna otrivsel som till exempel mögel och alger ställer till med.

I ett längre perspektiv kan dock följderna bli lika allvarliga som själva uttrycket är olustigt. Vittringen kan nämligen gå så långt att den orsakar sådana skador på byggnadskonstruktionen att dess bärkraft kan försämras.

Att just äldre källarhus drabbas oftare än andra hänger ihop med det faktum att även byggnader med tiden får “ålderskrämpor” och att en eller annan renovering inte sällan försämrar luftcirkulationen eller rubbar värmebalansen och på så sätt skapar förutsättningar för en nedvittring.

Mät fuktigheten i källaren

Det är svårt att själv känna förändringar i luftfuktighet. Därför är det viktigt att mäta luftfuktigheten i källaren om du misstänker att du har fuktproblem. Du kan mäta luftfuktigheten i luften med hjälp av en hygrometer. Tänk på att det är viktigt att kalibrera hygrometern korrekt så att du inte får fel mätvärden.

Det finns inget givet gränsvärde när det gäller luftfuktighet inomhus men den relativa luftfuktighet (RH) bör ligga på mellan 30-60 procent i bostäder. Med relativ luftfuktighet menas procent av den mängd fukt som luften kan ta upp.

Ligger luftfuktighet på 70–80 procent i källaren bör du göra något åt saken så snart som möjligt.

Det snabbaste sättet att snabbt sänka luftfuktigheten på är att ställa in en luftavfuktare i källaren och sedan utreda vart fuktproblemet kommer ifrån.

Misstänker du att huset har fuktskador ska du vända dig till en professionell skadeutredare.

Tillbaka till innehållsförteckning ⬏

I princip förutsätter “murröta” två åtgärder:

De fuktskador som redan uppstått måste repareras och den grundläggande orsaken till fuktskadorna måste åtgärdas, så att processen inte fortsätter eller börjar om på nytt.

Detta i sin tur förutsätter en noggrann felsökning. Om källarväggarna är väldigt fuktiga kan resultatet av felsökningen i olyckliga fall kräva omfattande åtgärder, grundförstärkningar och dränering av husgrunden.

I de allra flesta fall är problemen emellertid dels relativt ytliga och koncentrerade till källaren. Vad du behöver för verktyg och material för att hejda “murrötan” beror helt på var du finner angreppen och hur omfattande de är.

När grundproblemet till fukten är lokaliserad och åtgärdad så är de ytliga skadorna förhållandevis lätta att åtgärda. Men tänk på att det kräver en viss del yrkesvana för att putsa upp en skadad innervägg i källaren.

Tillbaka till innehållsförteckning ⬏

Tecken på fukt i puts

När murade eller putsade partier i en byggnad börjar vittra är nästan alltid fukt den stora boven. När du söker efter spår av “murröta” är det främst tecken på onormal fukt du ska leta efter.

Däremot är det långtifrån säkert att du hittar de tydligaste tecknen i just de murade eller putsade partierna. Mycket ofta uppträder de tydligare på angränsande material av trä och i pappbeklädnaden på till exempel gipsskivor.

När du sedan tittar lite närmare på de material som inte angrips av röta, utan vittrar, har du större förutsättningar att komma “murrötan” på spåren.

Tillbaka till innehållsförteckning ⬏

Orsaker till fukt i källare

De vanligaste tecknen på “murröta” i källaren är fläckar av svartmögel. Det kallas även för jordslag och syns som små svarta fläckar på väggar och kartonger. Orsaken till att de uppträder är nästan alltid en alltför låg luftcirkulation i kombination med fukt.

Är huset äldre och du aldrig tidigare har haft liknande bekymmer har angreppen nästan alltid samband med någon stor eller liten förändring.

Du kanske har tätat fönster och dörrar eller tilläggsisolerat golvet. Eller du kanske har installerat ett nytt värmesystem, som inte läcker lika mycket spillvärme till källaren som det gamla värmesystemet gjorde.

En annan vanlig orsak till “murröta” är att man upptäcker hur sällan källarutrymmena utnyttjas och låter detta bli anledning till att sänka värmen i denna del av huset. Vips har man ökat fuktvandringen och bjudit in alger och mögelsvampar och därmed en kommande vittring.

En så trivial sak som att man stänger ventilerna en dag när kylan slår till och sedan glömmer att öppna dem igen kan faktiskt vara orsak nog.

Tillbaka till innehållsförteckning ⬏

Felsökning

1. Frostskador. Eftersom vatten sväller (expanderar) vid kyla så orsakar hög fuktighet och låga temperaturer så kallad frostsprängning. Skadorna är oftast tydliga sprickor.

2. Saltvittringar. Salter i konstruktionen samlas i ytskiktet vid fuktavdunstning. Salterna kristalliseras efter avdunstningen och “spränger” sönder putsen (salterna kan få ett luddliknande utseende).

3. Kalkridåer. En kemisk nedbrytning i ytskiktet, där kalciumhydroxid ombildas till karbonat.

4. Rötsvampar. Uppträder på trä och träbaserade produkter. Svampangreppet gör träet mer poröst och ökar förmågan att ta upp fukt, vilket snabbar på nedbrytningen av virket. Brunrötesvamp är den vanligast förekommande typen av rötsvamp i huskonstruktioner.

5. Korrosion. Rost och annan korrosion, som uppträder när den relativa fuktigheten är för hög.

6. Fuktrörelser. Fuktbetingade rörelser finns i praktiskt taget alla byggnadsmaterial, även i betong och putser.

7. Isoleringsbrister. Här avses främst brister i värmeisoleringen, som försämras kraftigt när fukten ökar.

8. Ojämn nedsmutsning. Ju fuktigare en yta är desto lättare drar den till sig smuts av olika slag.

Tillbaka till innehållsförteckning ⬏

Åtgärder mot fukt

Vad som måste göras för att hejda utvecklingen som leder fram till den vittring vi kallar “murröta” beror givetvis i högsta grad på vad som är orsak. Konstruktionsfel och jämförbara brister kan kräva genomgripande åtgärder.

Men oavsett vad som ligger bakom orsaken fordras en storrengöring i ordets verkliga bemärkelse. Den innebär inte bara en rejäl genomluftning av angripna utrymmen, utan också en fullständig rengöring med saneringsmedel för mögel och alger, så att man blir av med mögelsvampar, mossor och alger in till sista resterna.

I annat fall kan vidare insatser vara helt meningslösa. Överlevande mögelsvampar sprider sig snabbt och efter en kort tid är bekymren tillbaka.

Dessutom gäller det nästan alltid att förbättra och säkra ventilationen, att öka värmen och därmed påskynda upptorkningen. Men glöm inte att värmen i källarplanet stiger uppåt i huset – om tillfälle ges.

Tillbaka till innehållsförteckning ⬏

Om skador på betonggolv i källare

En vanlig skada på gamla betonggolv är den man kallar potthål, dvs. kraterliknande hål i slitlagret (ytskiktet), dvs. den övre delen av ytan på betonggolvet. Sådana skador kan och bör lagas, men det måste göras med stor omsorg.

Potthålet lagas med en sk. plomb, som förankras i det omgivande golvet. För att plomben ska fästa måste du hugga upp hålet till minst 25 mm djup. Kanterna ska göras raka, men luta något, så att hålet blir större i botten än upptill.

Alla upphuggna ytor ska borstas med stålborste och vattnas noggrant. Vattningen gör att den omgivande betongen senare inte suger åt sig fukt från lagningsbetongen. Innan du “plomberar” hålet måste du borsta kanter och botten, dammsuga upp allt damm och sedan lägga på en primer. När lagningen rivits av i höjd med slitytan ska plomben efterhärda under ca en vecka.

Tillbaka till innehållsförteckning ⬏

Underarbete på betong och puts i källare

När du ska reparera en betongyta bör du, för att få god vidhäftning, först tunngrunda med ett cementrikt grundningsbruk en så kallar betongprimer. Blanda primerbruket med vatten till vällingkonsistens och lägg på ca 1-2 mm. Följ tillverkarens anvisningar för applicering och eventuella torktider.

För att få en hållbar lagning av puts är det viktigt att du försiktigt hugger bort all skadad puts och sådana delar som ser ut att lossna. Om du sedan vattnar och borstar lagningsstället med stålborste får du bort alla lösa putspartiklar så att underlaget får en bra sugning för det nya putsbruket.

När du ska laga en spricka bör du hugga bort putsen 2-4 cm på vardera sidan av sprickan. Snedhugg kanterna, så att “lagningsplomben” inte kan falla ur.

Tillbaka till innehållsförteckning ⬏

Förebyggande åtgärder

1. Se över ventiler.

Dålig luftcirkulation ökar skaderisken för fukt. Se till att ventilerna fungerar och att de öppnas igen om de varit stängda.

2. Öka värmen.

Du kan öka värmen i källaren genom att helt eller delvis ta bort isoleringen på värmerören som leder upp till bostaden. Ett billigare alternativ är att sätta in ett värmeelement.

3. Isolera rör.

Kallvattenrör “svettas” ofta. Även en ringa fuktbeläggning kan vara skadlig. Du blir av med fukten om du isolerar rören.

Tillbaka till innehållsförteckning ⬏

Vid tecken på fuktskador i källaren

1. Tecken på fuktskador.

Tecken på fuktskador som kan utvecklas till “murröta” är sk. jordslag eller fläckar av mögel. De finns oftast i vägghörn eller hörn mellan.

2. Fuktmönster på vägg.

Fuktmönster visar sig ofta på väggarna bakom t.ex. möbler. Dessa fläckar är alltid tecken på dålig luftcirkulation.

3. Ta bort tapeter.

Har du fuktskador och tapeter på väggarna bör du riva ner dessa. Annars kan mögelsvampar och alger komma tillbaka efter saneringen.

4. Ta bort spånskivor eller OSB-skivor.

Har du spånskivor eller OSB-skivor på väggarna bör du riva ner dessa så att inte mögel återkommer efter en sanering.

Tillbaka till innehållsförteckning ⬏

Enkla åtgärder du kan utföra själv

Enklare problem som t.ex. småsprickor och färgsläpp på källarväggen kan du utföra själv.

1. Borsta med stålborste.

Ytor som visar små tecken på fuktangrepp och/eller färgsläpp ska borstas rena med en stålborste. Till större ytor kan du behöva en slipmaskin.

2. Skrapa bort lös färg.

Lös målarfärg kan vara ett tecken på fuktskada och måste tas bort. Du kan även prova att skrapa bort färgen med en stålspackel eller färgskrapa.

3. Tvätta smutsig yta.

Blanda till en lösning av t ex en del klorin och två delar vatten och tvätta noga väggar och tak med en hård borste. Använd skyddshandskar och skyddsglasögon.

4. Behandla väggytan.

När ytorna torkat stryker du med en plafondpensel ut ett algdödande medel över angripna ytor. Var gärna frikostig och skydda hud och ögon med skyddshandskar och skyddsglasögon.

5. Jämna till väggytan.

Blottlagda ytor och givetvis eventuella småsprickor måste sedan fyllas och jämnas ut med putsbruk eller lämplig spackelmassa. Använd putsbräda till puts och spackelspade till spackelmassa.

6. Slipa källarväggen.

När lagningarna är ordentligt torra ska du slipa hela ytan noga, även den målarfärg som ev sitter kvar. Bäst resultat får du med slippapper och kloss.

7. Måla väggytan.

Slutligen ska de sanerade ytorna målas. Välj en diffusionsöppen färg, dvs. en färg som andas och måla med roller två gånger. Låt färgen torka mellan strykningarna.

Tillbaka till innehållsförteckning ⬏

Vid tydliga fuktskador

1. Sprickor i källarvägg.

Större sprickor i en murad eller gjuten källarvägg kan tyda på en allvarlig sättning. Kontakta en besiktningsman.

2. Puts som spricker.

Puts som buktar, spricker och flagnar från underlaget tyder ofta på en fuktskada som kan utvecklas till “murröta”. Orsaken till fukten kan också vara bristande dräneringen runt huset. Kontakta en besiktningsman.

3. Laga mindre putssprickor.

Även mindre putssprickor bör lagas för att inte dra åt sig fukt. Krafsa bort löst sittande puts med en spackel. Fukta sprickan med en pensel som du har doppat i vatten.

4. Fyll sprickorna med lagningsbruk.

Fyll sprickan med lagningsbruk med en stålspackel eller en murarslev. Pensla ytterkanterna runt reparation med en pensel så att du får snygga kanter mellan reparation och den befintliga väggen.

Relaterade artiklar till murröta i källaren

Se alla skydd & säkerhetsartiklar »