Det sitter skruvar och muttrar i nästan alla konstruktioner – från enkla hushållsapparater till komplicerade motorer. Man vet inte säkert vem som uppfann skruven och när, men denna till synes enkla konstruktion har i alla fall funnits lika länge som den moderna tideräkningen. En enkel definition av skruv lyder: “utvändigt gängad, cylindrisk kropp, med eller utan huvud, avsedd att skruvas in i godset i ett av de föremål som den tjänar att förbinda.”
Det finns ett mycket rikt urval av skruvar. Det beror mycket på att de flesta uppfinningar är beroende av denna gamla “uppfinning”. Ett exempel på detta är den skruv som håller ihop en vanlig sax. Denna skruv har till uppgift att dels hålla ihop skänklarna dels göra det möjligt att justera tryck och avstånd mellan eggarna. En sådan skruv kallas justerskruv. Även om urvalet av skruvar är mycket stort är det som regel endast några av dessa som självbyggaren kommer i kontakt med.
Vi presenterar några av de vanligaste på denna sida. Förutom skruvar kan även bultar och muttrar behövas i en del konstruktioner. Skillnaden mellan dessa tre är att skruven är gängad medan bulten är en ogängad skruv. Muttern är däremot ett “skruvlås”. Skruvar tillverkas i framför allt stål, mässing och lättmetall. Stålskruvar kan dessutom vara ytbehandlade på olika sätt för att tåla påfrestningar av skilda slag.
Några av dessa varianter är elförzinkad, förkromad, varmförzinkad och fosfaterad skruv. Korrosion är ett ständigt ökande problem i alla utomhuskonstruktioner. Välj därför varmförzinkad eller i vissa fall annan ytbehandling på skruv som gör att metallen inte försvagas genom rost. Bor du vid kusten eller i ett storstadsområde är detta extra viktigt att ta hänsyn till när du väljer skruv.
Kvalitetsskruvar testas mycket noga. Man kontrollerar bland annat metallens hårdhet, brott och sträckkrafter och man utför belastningsprov. Man skiljer mellan skruv avsedd för trä, metall och plast. Dessutom finns det gängpressande, gängskärande och självborrande skruvar. Dessa skruvar har alla den fördelen att du som regel inte behöver förborra hål innan du skruvar. När du ska skruva i “vanliga” och långa skruvar bör du alltid förborra. Risken är annars att skruven går in snett, vilket gör att förbandet inte håller eller blir försvagat. En skruv består av tre delar: huvud, hals och gänga. Det finns även skruv utan huvud.
Denna kallas pinnskruv, men har även andra namn. Skruvar avsedda för trä är koniskt formade medan skruvar för metall eller de som ska kombineras med mutter har cylindrisk form. Det är praktiskt att ha ett litet reservlager med olika typer av skruvar. Som regel består “lagret” av restskruvar från tidigare arbeten vilka du kan komplettera med ett par skruvsorter som du ofta har användning för. För att du ska ha störst nytta av skruvarna bör de förvaras torrt och damm-fritt och sorterade i fack eller lådor. Då hittar du snabbt en skruv som inte är rostig och som passar till det jobb som ska göras.
Träskruv (1) Delgängad med försänkt huvud i mässing för ökat rostskydd. Träskruv (2) Helgängad med kullrigt huvud. Blank i obehandlat stål. Används mest inomhus. Träskruv (3) Självborrande helgängad i blank-förzinkat härdat stål med tandade gängor.
Fransk träskruv (4) med sexkantshuvud. Varmförzinkad. Används till större träkonstruktioner. Gipsskruv (5) Helgängad, självborrande, förzinkad och avsedd för infästning mot träregel. Gipsskruv (6) Helgängad, fosfaterad, självborrande med trumpethuvud. För infästning mot stål- eller träregel. Gipsskruv (7) Helgängad, förzinkad.
Vid upphängning mot gipsskiva. Skivskruv (8) Delgängad, förzinkad med borrspets. Används för montering av spånskivor eller träpanel mot plåt. Plåt/träskruv (9) Förzinkad, helgängad med borrspets. Används vid infästning av snickerier mot trä eller plåt. Isoleringsskruv (10) Lång stam och stor platt bricka. Självborrande med trumpethuvud. Används vid infästning av isolerskivor.
Golvskruv (11) i stål. För infästning av golvskivor av trä. Listskruv (12) Blankförzinkad, borrande skruv för infästning av socklar och lister i trä eller metallreglar. Finns även med vitmålat huvud. Envägsskruv (13) Elförzinkat stål och helgängad. Krysspår kompletterat med två snedställda klackar gör det omöjligt att lossa skruven. Används bland annat vid montering av lås och larm. Plåtskruv (14) Förzinkad med fast, inte tätande bricka. Används vid infästning plåt mot plåt.
Byggplåtskruv (15) Blankförzinkad med sexkantshuvud och lös tätande bricka. Används för infästning av plåt mot träregel, till exempel, plåtfasader och plåttak. Bladskruv (16) Obehandlad med skruvhål på den platta delen. Används för att till exempel fästa en hyllskiva med liten dimension. Karmskruv (17) Förzinkad med justeringshylsa. För montering av dörr- och fönsterkarmar. Skruvas på plats med ett specialverktyg. Verktyget gör att karmen går att justera genom att man lossar eller spänner hylsan.
Spegelskruv (18) Obehandlat stål med täckbricka av mässing eller krom. Används när skruvskallen ska döljas, t ex vid montering av spegelglas. Skruv m sexkantshuvud (19) Används vid montering av träkonstruktioner, till exempel arbetsbänkar.
Det finns flera typer av muttrar. Alla muttrar är försedda med invändig gänga och är avsedda att spännas på skruv eller bult. För extra stark och effektiv låsning monteras två muttrar på samma skruv/bult.
Sexkantmutter (1) är vanlig. Kronmutter (2) har tre genomgående inskärningar, avsedda för låssprintar, på mutterns ovansida. Vingmutter (3) monteras när muttern ska kunna lossas eller spännas för hand. Skruvbrickor monteras som regel mellan skruvskalle och materialet och förhindrar att skallen “äter” sig ner och skadar ytan. Det finns också utjämnande flänsbrickor och tandade låsbrickor. Alla brickor tillverkas i flera storlekar.
Försänkt bricka med utanpåliggande krage (4) Utanpåliggande bricka (5) Kvadratisk bricka (6) för skruvförband i trä. Fjäderbricka (7) Flänsbricka (8) Skruvskallen är utformad på olika sätt. Huvudformen beror på hur skallen ska sitta mot materialet och spåret beror på vilken typ av verktyg som ska användas när skruven ska dras i. Som regel används rakt spår och krysspår för skruv med mindre dimension.
Då klarar man att dra i skruven med mejsel. Skruvar avsedda att hålla ihop större konstruktioner ska ofta dras åt med fast nyckel – ett verktyg som ger bättre kraft när arbetet blir tungt. De flesta skruvar har högergänga och skruvas åt medsols. Tänk på att alltid använda verktyg med rätt dimension när du skruvar. Då skadas inte skruvskallen och en av skruvens främsta fördelar behålls – att den går att lossa igen.
1. Utvändig sexkantsform. 2. Cylindriskt huvud med spärr. 3. Försänkt huvud med spär. 4. Kullrigt huvud med spär. 5. Kullrigt försänkt huvud med spär. 6. Rundat cylindriskt huvud med krysspår. 7. Cylindriskt huvud med sexkanthäl.
Relaterade artiklar
